Latin:
Trifolium pratense

 

Allmänt

Under 1970-talet genomfördes ett antal pollineringsuppdrag i Älvsborgs län.
Även om försöksperioden ligger långt tillbaka, kan resultaten fortfarande ha en viss relevans.

Rapporten återges här i förkortad form.

Rödklöver anses vara en svår art för bin eftersom blompipen är så djup att bina har svårighet att komma åt nektarn. En allmän uppfattning är därför att bin inte besöker rödklöver. Trots detta anges den som en god nektarkälla. Förklaringen torde vara att nektaravsöndringen kan vara så stor att nektarn når högt upp i blompipen.

Bitäthet
Uppgifterna om hur många samhällen som krävs för fullgod pollinering varierar mellan olika grödor och mellan olika källor. Följande värden kan vara riktvärden:
Rödklöver, allmänt 2-8
Tidig rödklöver 6-8
Medelsen rödklöver 4-5
Vitklöver 2-3
Alsikeklöver 2-3

Efter diskussioner mellan fröodlarna och biodlarna har en lägre nivå valts när det gäller bitätheten. De flesta försöken har genomförts med 2 samhällen / ha. I något fall har 3 samhällen / ha använts.

Pollineringsperiod
Pollineringsperioden har varit två veckor, vilket kan anses normalt. Kontrakt tecknas normalt mellan odlare och biodlare för två veckors pollinering, med möjlighet till förlängning med ytterligare en vecka om vädret varit olämpligt under de första veckorna.
Skörd
Skörderesultaten finns redovisade i tabell 1 och 2
Tabell 1
Skörd per ha av medelsent rödklöverfrö, O och P län.
(källa VL)
År med bin utan bin skillnad % skillnad %
-73 671 353 318 90
-74 589 232 359 154
-75 520 433 87 20
-76 964 287 677 236
-77 347 217 130 60
-78 257 237 20 11
-79 158 106 52 49
-80 429 239 190 79
Medel 429 239 190 79

Tabell 2
Skörd per ha av senväxt rödklöverfrö i O och P län
(källa VL)
År med bin utan bin skillnad % skillnad %
-76 626 205 421 205
-77 239 – – –
-78 200 200 0 0
-79 174 73 101 138
-80 168 151 17 11
Medel 230 129 101 78

De arealer som ligger till grund för redovisningen varierade mellan 64 och 393,5 ha enligt tabell 3.

Tabell 3
Totalskörd, totalareal och ha-skörd för medelsent och senväxt rödklöverfrö 1976-1980 o och P län
(källa VL)

medelsen
senväxt

med bin utan bin med bin utan bin
Totalskörd,ton 74 715 94 409 23 640 8 326
Totalareal, ha 174 393,5 106 64,5
skörd/ ha, kg 429 239 230 129

Variationer i skörd
Som framgår av tabellerna har skörden varierat mellan åren. I tabell 4 redovisas medeltemperatur mm för perioden. Värdena avser Vänersborgstrakten. Medeltemperaturen för juli månad är 16,5°C. Uppgifter för 1974 saknas.
År 16,5° eller mera under 16.5° dagar med regn
-73 24 7 6
-74 – – –
-75 24 7 7
-76 27 5 8
-77 8 23 12
-78 5 27 18
-79 0 31 14
-80 7 24 12
Även om temperaturen inte helt förklarar variationerna mellan åren så ger den en anvisning om ett samband mellan skördeutfall och klimat.

Något förenklat kan man säga att bin är beroende av en temperatur över 15°C och uppehållsväder för att kunna flyga. Vissa variationer finns mellan olika raser och stammar. Även om medeltemperaturen vissa månader ligger lågt har det förekommit dagar då maximitemperaturen har varit fullt tillräcklig för att bin skulle kunna beflyga grödorna. Av materialet går dock inte att avläsa hur många lämpliga flygtimmar som förekommit under respektive år.

Ekonomisk ersättning
Pollineringsuppdrag i samband med olika grödor ger i de flesta fall ett mindre honungsutbyte än om bina fått stå kvar på andra grödor, vilda eller odlade. I vissa fall innebär uppdraget att bina behöver fodras för att överleva. För att kompensera biodlaren för detta, samt för vissa merkostnader betalar odlaren en ekonomisk kompensation till biodlaren.
Ersättningarnas storlek under försöksperioden framgår av tabell 5. Nivån kopplades till konsumentprisindex.

Tabell 5
Ersättningar för pollineringsuppdrag.
Pris per samhälle för 2 veckor, exkl. moms
-73 50
-74 80
-75 80
-76 100
-77 150
-78 180
-79 200
-80 216
I försöken har huvudsakligen använts två samhällen per ha. I de fall vädret varit otjänligt har perioden utsträckts till tre veckor och ersättningen till biodlaren ökats med 50% för denna extra vecka.

En jämförelse mellan fröpriset och pollineringskostnaden finns i tabell 6. Tabellen visar hur stor skördeökning per ha som krävs för att täcka kostnaderna för bina.

Ett sätt att se lönsamheten i pollineringen är att räkna om hur stor skördeökning som krävs för att betala pollineringskostnaderna. När det gäller medelsen rödklöver krävdes en skördeökning på 26 kg/ha för att betala pollineringskostnaderna. Skördeökningen blev 190 kg/ha. Vinsten för odlaren blev således 190-26=164 kg/ha. Med ett pris på 10 kr/kg blev vinsten för odlaren 1.640 kr / ha.

För senväxt rödklöver krävdes 20 kg /ha (17 kr/kg) för att klara pollineringskostnaderna. Skördeökningen blev 101 kg/ha och vinsten blev således 101-20=81 kg/ha, eller 1.337 kr /ha

Vad hände sedan?
Efterfrågan på rödklöverfrö minskade drastiskt och någon efterfrågan på pollineringsuppdrag fanns inte.
Samtidigt gick SBR ut centralt med rekommendationer i avgifterna för pollineringsuppdrag. Rekommendationen var ca 50% av vad biodlarna fick ut tidigare. Detta gjorde att intresset för uppdrag minskade hos biodlarna.